åhherregudarsskymning

Innan jag blev jag...mammaFiajaget, menar jag, var jag en annan sorts Fia. Förutom det mer obvious: lite smalare, lite snyggare och inte alls lika trött så var jag liksom...bara jag. Själv. Inte MIG själv, för jag känner mig mer som mig själv nu än då för jag är nog inte så partajjig jag...jag är nog mer åt parkhäng än barhäng.

Men jag sov när jag ville, jag åt när jag ville, läste en bok när jag ville och la mig på soffan när jag hade ont i huvudet. I dag när jag plockade upp byggklossar på biblioteket (för i Oxelösund får man leka på bibblan!!) kände jag att det bankade i skallen, så där härligt precis över höger öga...då tänkte jag som alla andra tvåbarnsmorsor som plockar klossar på bibblan, som ska klä på två snoriga barn en massa höstkläder, tvinga ner en bebis som illvrålar i en vagn, åka ner med en hiss gå nästan till busshållplatsen och vända för att snart4åringen är kissnödig, stress springa in och köpa tuggummi som man faktiskt HAR LOVAT, baxa in barnvagn på buss och åka hem och rulla köttbullar..att "nähepp du gode herr huvudvärk, nu får du faktiskt vänta för jag har helt enkelt inte tid just nu".

Så...nu sitter jag här vid datorn och njuter av två sovande barn och en bankande huvudvärk.