Tvångstankar
Men jag låter bli för det är så sinnessjukt jobbigt att fastna i sånt där. Periodvis har jag nog varit rätt nära en ocd-diagnos ;-D
Men det luriga...det luriga är att det finns ju lite lajtigare tvångstankar också. Jag kan exempelvis inte bara vrida ugnsratten till tolvan direkt utan jag måste vrida från ettan...knäppt. Jag kan inte heller ta på mig vänster sko först men det är ju bara larvtvång. Jag KAN absolut inte äta något som trillat ner från talriken och legat på bordet - aldrig. Över min döda kropp. Men det är inget jag mår dåligt för...det är ju bara att låta bli.
Jag mår däremot hysteriskt dåligt över det tvång som nu kommer närmre och närmre. Det vill säga alla ritualer gällande vinterkräkan. Jag är så fobiskt rädd att jag tvättar, spritar och undviker att ta i typ allt! Äter vitpepparkorn så fort jag hör talas om nån pappas kusins kompis son som eventuellt kräktes i förrgår.
Det ska bli slut med det!!
Från och med nu är jag inte rädd. Jag vägrar. Jag är inte rädd, inte rädd, inte rädd (jag är bara lite, lite psycho).
Underbart med någon som vågar skriva om något annat än...senaste middagen och nyköpta kudden :-D ha, ha ja du är inte ensam Fia!! Så många som bävar inför vinterkräksjukan men jag tror det bästa botemedlet är att vara ute så mycket som det går som sagt inte låta rädslan vinna!! Ha en mysig lördag! Kram//my
Haha ja men visst är det hemskt med alla sjukor. Jag spritar händerna ett aaantal gånger om dagen på jobbet. Petar mig inte i ansiktet och dricker knappt ur ett glas innan jag tvättat händerna. (ifall att jag skulle råka ta i glaskanten)
Men jag tror att vitpepparkorn är en myt ;)
Jag vet ju att detta är en av dina största fobier vännen, men jag sitter här och undrar....hur många vintrar har du verkligen blivit kräksjuk? Jag konstaterade igår att jag inte varit kräksjuk sen 2002, det är sannerligen länge sen (men inte FÖR länge sen ändå), och jag känner mig så mild drabbad att jag aldrig är rädd för vinterkräkan. *peppar, peppar, ta i trä (såklart)*
Haha största vinterkräksjuketönten i stan, pucko!
Helknäppt att ha tvångstankarom det ju, helt onormalt. Knäppis ;-)
Kul att du bloggar, kram på dig.
My - jag gör mitt bästa ;-)
Ullis - Nämen, det är ju därför jag är så rädd...fullständigt ologiskt??;-)
Sandra - jo, tack du!! :-D
Jag förstår dig precis vännen! Jag har en grym fobi jag oxå! Bara vetskapen om att nån har kräkts eller varit lös i magen gör att jag får en grym ångest klump i bröstet. Jag får panik över att gå in på offentliga toaletter med barnen.. har alltid handsprit med mig.
Kul att du börjat blogga förresten! :)
Kram
När vi skulle fika på bibblan här om dagen stack Elsa fram händerna och så "Sprit, tack mamma" hehee.
